Kongenital erytropoetisk porfyri (CEP)

Denna information Àr till för att hjÀlpa dig och dina anhöriga att förstÄ mer om kongenital erytropoetisk porfyri (CEP). Informationen baseras pÄ bÀsta tillgÀngliga bevis och konsensus frÄn en grupp av porfyrispecialister i International Porphyria Network (Ipnet). Originalversionen skrevs av hudlÀkaren Dr R Katugampola, och innehÄller information och erfarenhet frÄn hennes kliniska forskningsstudie dÀr hon intervjuade och undersökte mer Àn 20 CEP-patienter.

Ladda ner denna sida som pdf genom att klicka hÀr.

InnehÄll
1. Vad Àr kongenital erytropoetisk porfyri?
2. Hur vanlig Àr CEP?
3. Hur yttrar sig CEP?
4. Hur Àrvs CEP?
5. Hur diagnostiseras CEP
6. Kan CEP diagnostiseras under graviditeten?
7. Finns bot mot CEP?
8. Vilka andra behandlingar finns tillgÀngliga för CEP?
9. Kommer det att finnas nya former av behandling för CEP i framtiden?
10. Kan vissa lÀkemedel förvÀrra CEP?
11. Vilka försiktighetsmÄtt bör personer med CEP vidta?
12. Var kan jag fÄ mer information om CEP?
 

1. Vad Àr kongenital erytropoetisk porfyri?

Kongenital erytropoetisk porfyri (CEP), som ocksĂ„ kallas GĂŒnthers sjukdom efter lĂ€karen som beskrev tillstĂ„ndet 1911, Ă€r Ă€rftlig och en av de mest sĂ€llsynta formerna av porfyri. Vid CEP Ă€r aktiviteten av ett enzym (ett protein som hjĂ€lper till att omvandla en kemisk substans till en annan) som heter uroporfyrinogen-III-syntas (UROS) mycket lĂ„g. Detta leder till ökad bildning av porfyriner, som kallas uro-I-isomerporfyriner i benmĂ€rgen. Dessa porfyriner ansamlas i kroppen, speciellt i de röda blodkropparna, och orsakar hudproblemen som hör ihop med CEP.
 

2. Hur vanlig Àr CEP?

CEP Ă€r extremt sĂ€llsynt. Eftersom den Ă€r sĂ„ ovanlig Ă€r det inte helt klarlagt exakt hur mĂ„nga som har sjukdomen. Det har uppskattats att en person pĂ„ cirka 2–3 miljoner har CEP. CEP kan drabba mĂ€n och kvinnor i lika stor utstrĂ€ckning och oberoende av etnisk grupp.
 

3. Hur yttrar sig CEP?

Personer med CEP har inte alltid alla symtom som beskrivs nedan. Sjukdomen varierar ocksÄ individer emellan nÀr det gÀller svÄrighetsgrad. Vanligen ger sig sjukdomen tillkÀnna strax efter födseln eller tidigt i barnaÄren, men det förekommer att den debuterar först i puberteten eller i tidig vuxenÄlder.

‱ Röd urin Ă€r vanligen det första tecknet man lĂ€gger mĂ€rke till hos nyfödda barn med CEP. Detta beror pĂ„ den stora mĂ€ngden porfyriner som gĂ„r ut med urinen. Intensiteten av den röda fĂ€rgen i urinen kan variera frĂ„n dag till dag.
‱ Huden Ă€r mycket kĂ€nslig för ljus, speciellt direkt solljus och det mycket starka lampljus som anvĂ€nds för att behandla gulsot i nyföddhetsperioden. Detta ger upphov till att huden blir skör och fĂ„r vĂ€tskefyllda blĂ„sor och dĂ€refter sĂ„r. Detta hĂ€nder oftast pĂ„ solexponerade hudpartier, som till exempel handryggar, ansikte, öron och hjĂ€ssa. Huden kan ta lĂ€ngre tid pĂ„ sig för att lĂ€ka efter skada eller blĂ„sbildning, och bli infekterad. Upprepad blĂ„sbildning, sĂ„rskador och sĂ„rbildning kan orsaka Ă€rr i huden och kala flĂ€ckar pĂ„ hjĂ€ssan.
‱ Hos en del personer kan huden bli mörkare dĂ€r den Ă€r exponerad för sol.
‱ Ögonen kan ocksĂ„ vara kĂ€nsliga för direkt solljus eller artificiellt ljus, vilket kan orsaka sĂ„r och Ă€rrbildning i ögonen. Med tiden förlorar nĂ„gra patienter ögonfransarna sĂ„ att deras skyddseffekt mot smĂ„partiklar i luften faller bort, vilket leder till irritation i ögats bindhinna.
‱ Anemi (blodbrist), som varierar i svĂ„righetsgrad, Ă€r en annan yttring av CEP. Anemin utvecklas beroende pĂ„ att porfyrin skadar en del röda blodkroppar, som sedan bortförskaffas och förstörs av ett organ i buken som kallas mjĂ€lten. Symtomen pĂ„ anemi inkluderar kĂ€nsla av trötthet, andfĂ„ddhet efter minsta anstrĂ€ngning och blekt utseende. En blodtest kan bekrĂ€fta anemi.
‱ MjĂ€lten kan gradvis bli större och orsaka att blodbristen förvĂ€rras, och minska antalet blodplĂ€ttar (blodcellerna som hjĂ€lper till att bilda blodkoagel för att stoppa blödning), och vita blodkroppar (som bekĂ€mpar infektioner), vilket leder till ökad risk för blödning (sĂ„som upprepade nĂ€sblödningar) och ökar infektionskĂ€nsligheten.
‱ TĂ€nderna blir missfĂ€rgade av porfyriner som orsakar att de blir rödbruna, speciellt mjölktĂ€nderna.
‱ CEP kan i vissa fall orsaka att benstommen tunnas ur (osteoporos). Osteoporos kan leda till benbrott (fraktur) som följd av minimal skada.
‱ Överskott av hĂ„r kan upptrĂ€da, speciellt i ansiktet och pĂ„ handryggarna.
 

4. Hur Àrvs CEP?

Den lĂ„ga enzymaktiviteten av UROS beror pĂ„ förĂ€ndringar (mutationer, varianter) i UROS-genen som kodar för detta enzym. Varje individ har 2 kopior av varje gen, en Ă€rvd frĂ„n mamman, och en Ă€rvd frĂ„n pappan. För att utveckla CEP mĂ„ste man ha tvĂ„ muterade gener, en Ă€rvd frĂ„n vardera förĂ€ldern, som visas i diagrammet. Denna form av nedĂ€rvning kallas ”autosomalt recessiv” (”autosomal” dĂ€rför att genen ifrĂ„ga inte Ă€r lokaliserad pĂ„ könskromosomerna). Även om förĂ€ldrar till individer med CEP kan föra den muterade genen vidare till sina barn, Ă€r de sjĂ€lva inte drabbade av sjukdomen, dĂ€rför att de ocksĂ„ har en normal gen. PĂ„ samma sĂ€tt kan ocksĂ„ bröder och systrar till personen med CEP ha Ă€rvt en muterad gen frĂ„n en av förĂ€ldrarna, men eftersom de ocksĂ„ Ă€rvt en normal gen frĂ„n den andra förĂ€ldern har de inte CEP. Personer som har en muterad gen och en normal gen (sĂ„som förĂ€ldrarna och tvĂ„ av barnen i detta diagram), kallas ”anlagsbĂ€rare” för sjukdomen.

Uros gene

NÀr bÄde mamman och pappan Àr anlagsbÀrare kommer vart och ett av deras (ofödda) barn att ha 1 risk pÄ 4 att ha CEP, och 1 risk pÄ 2 att vara anlagsbÀrare. Risken för att barnet till en anlagsbÀrare skall ha CEP Àr extremt lÄg, dÀrför att det Àr mycket osannolikt att dennes partner ocksÄ skulle vara anlagsbÀrare (genmutationen som orsakar CEP Àr mycket sÀllsynt i befolkningen), sÄvida denne inte Àr en nÀra slÀkting. Alla barnen till en person med CEP kommer att bli anlagsbÀrare men det Àr mycket osannolikt att de skall ha CEP.
 

5. Hur diagnostiseras CEP?

CEP kan misstÀnkas hos barn (eller sÀllsynt hos vuxna) som visar de ovan beskrivna symtomen. Diagnosen sÀkerstÀlls genom att mÀta porfyrinnivÄerna i personens blod, urin och avföring. Dessa prov behöver skyddas mot ljus tills de undersöks. Ett blodprov kan ocksÄ tas för att leta efter genmutationer.
 

6. Kan CEP diagnostiseras under graviditeten?

Testning för CEP under graviditeten erbjuds inte rutinmĂ€ssigt. CEP kan emellertid diagnostiseras under graviditeten i familjer dĂ€r det redan finns ett barn med CEP. I denna situation utförs en undersökning som kallas ”amniocentes” vid ungefĂ€r 16:de graviditetsveckan. Alternativt kan en annan undersökning kallad ”korionvilliprov” göras vid ungefĂ€r 12:te graviditetsveckan för att samla blodkroppar frĂ„n moderkakan som utgĂ„r frĂ„n fostret. Dessa celler undersöks med avseende pĂ„ mutationer i UROS-genen som orsakar CEP.
 

7. Finns bot mot CEP?

För nĂ€rvarande Ă€r den enda boten mot CEP benmĂ€rgstransplantation (BMT). Detta innebĂ€r transplantation av frisk benmĂ€rg frĂ„n en annan person (givaren) till benmĂ€rgen hos personen med CEP (mottagaren). Efter lyckad BMT försvinner symtom pĂ„ CEP sĂ„som ljusöverkĂ€nslighet och anemi. Ärrbildning frĂ„n föregĂ„ende skada pĂ„ huden Ă€r dock permanent.
För att BMT skall lyckas behövs att benmÀrgen frÄn givare passar ihop med den hos mottagaren. BMT Àr en högriskbehandling dÀr kraftfulla behandlingar till att börja med krÀvs för att undertrycka mottagarens immunsystem för att undvika avstötning.
 

8. Vilka andra behandlingar finns tillgÀngliga för CEP?

Behandlingen av CEP syftar till att förhindra Àrrbildning i huden och ögonen, och behandling av de komplikationer som nÀmnts ovan. NÄgra eller samtliga av de följande ÄtgÀrderna kan behövas:
‱ Skydd av exponerad hud mot direkt solljus krĂ€vs för att förhindra blĂ„sbildning och Ă€rrbildning. StrĂ€ngt ljusskydd inkluderar rutinmĂ€ssigt bruk av klĂ€dsel, handskar, bredbrĂ€ttad hatt, halsduk, lĂ„nga Ă€rmar, höga kragar och lĂ„ngbyxor. Vanliga solskyddsmedel (som blockerar ultraviolett ljus) Ă€r inte effektiva vid CEP, dĂ€r ljusöverkĂ€nsligheten gĂ€ller synligt ljus. Reflekterande solskyddsmedel konstruerade för att reflektera synligt ljus frĂ„n huden krĂ€vs. FĂ€rgade reflekterande solskyddsprodukter finns tillgĂ€ngliga, som kan blandas pĂ„ ett sĂ€tt som passar patientens individuella hudfĂ€rg. Exempel* pĂ„ reflekterande solskyddsprodukter inkluderar:
 
- Ambre SolaireÂź lotion SPF 60 - RoC total SunblockÂź lotion SPF 25
- DelphÂź lotion SPF25 - SunsenseÂź Ultra SPF 60
- DelphÂź lotion SPF 30 - UvistatÂź cream SPF 22
- E45 SunÂź lotion SPF25 - UltrablockÂź cream SPF30
- E45 SunÂź lotion SPF50  
*dessa preparat finns inte alltid hos svenska apotek men kan finnas i allmÀn handel eller bestÀllas pÄ Internet

‱ Gardiner eller persienner kan behövas i huset eller pĂ„ arbetsplatsen för att minska intensiteten av synligt ljus. Dessutom finns fĂ€rgad fönsterfilm för huset och/eller bilen. Det Ă€r viktigt att bekrĂ€fta att den film du vĂ€ljer för bilen Ă€r laglig att anvĂ€nda i ditt land.
‱ Kosmetiskt kamouflage kan anvĂ€ndas för att dölja Ă€rrbildning. (se t ex British association of Skin Camouflage, www.skin-camouflage.net).
‱ Ögonen bör skyddas mot solljus med hjĂ€lp av fĂ€rgade kringslutande solglasögon.
‱ Specialistbehandling hos oftalmolog (ögonlĂ€kare) och optiker kan behövas.
‱ Solexponerade hudpartier skall skyddas mot smĂ„skador för att förhindra Ă€rrbildning i det lĂ„nga loppet. Detta kan Ă„stadkommas med fuktbevarande krĂ€m och genom att bĂ€ra handskar.
‱ SĂ„r pĂ„ hĂ€nderna behöver hĂ„llas rena och vara lĂ€mpligt bandagerade, och varje infektion skall behandlas i samrĂ„d med lĂ€kare för att skynda pĂ„ lĂ€kningen.
‱ Upprepad Ă€rrbildning i huden, speciellt fingrarna, kan begrĂ€nsa ledrörligheten.
‱ Regelbundna lĂ€tta handövningar kan hjĂ€lpa till att senarelĂ€gga eller förhindra detta.
‱ RĂ„d frĂ„n arbetsterapeut kan behövas för patienter som utvecklar begrĂ€nsad handfunktion pĂ„ grund av Ă€rrbildning i huden.
‱ Blodtransfusioner kan behövas för att behandla anemin. Regelbundna blodtransfusioner kan dock resultera i jĂ€rnöverskott. JĂ€rnöverskott behandlas med tabletter eller injektioner. Förstoring av mjĂ€lten kan förvĂ€rra anemin och göra det nödvĂ€ndigt att operera bort mjĂ€lten.
‱ Om benskörhet upptĂ€cks vid bentĂ€thetsmĂ€tning finns behandling som stĂ€rker skelettet.
‱ God munhygien Ă€r nödvĂ€ndig för att förhindra att tĂ€nderna förstörs. Om möjligheten att öppna munnen Ă€r begrĂ€nsad pĂ„ grund av Ă€rrbildning, kan en mjuk barntandborste, eller en elektrisk tandborste vara lĂ€ttare att anvĂ€nda och orsaka mindre skada pĂ„ gommens slemhinna.
 

9. Kommer det att finnas nya former av behandling för CEP i framtiden?

Det finns nÄgra rapporter om att mild jÀrnbrist kan reducera porfyrinnivÄerna hos CEP-patienter och dÀrmed förbÀttra ljuskÀnsligheten. Detta uppnÄs genom att tappa en liten mÀngd blod frÄn patienterna regelbundet utan att förorsaka anemi. JÀrnbrist dÀmpar hemsyntesen i benmÀrg och minskar bildningen av uroporfyriner. Det Àr troligt att den behandlingen kommer att bli mer vedertagen med tiden.
Forskning pÄgÄr för att bota CEP med genbehandling. Detta skulle innebÀra att skadan i den drabbade personens gen skulle korrigeras. Vi hoppas kunna se framgÄngar i denna forskning under nÀsta decennium.
 

10. Kan vissa lÀkemedel förvÀrra CEP?

CEP Àr en erytropoetisk porfyri. Den skiljer sig frÄn de akuta hepatiska porfyrierna som kan försÀmras av vissa lÀkemedel. CEP försÀmras inte av dessa lÀkemedel. Om personen inte Àr allergisk mot lÀkemedlet, eller av andra skÀl skall undvika det, finns det inga begrÀnsningar för personer med CEP att anvÀnda den medicin deras hÀlsa krÀver.
 

11. Vilka andra försiktighetsmÄtt bör personer med CEP vidta?

Om en person med CEP skall opereras kan dennes inre organ komma att utsÀttas för mycket starkt ljus i operationssalen. Detta kan resultera i skada pÄ de inre organens vÀvnader, precis som huden reagerar med blÄsbildning nÀr den utsÀtts för starkt ljus. Kirurgen skall vara medveten om denna risk, för att minimera ljusexponeringen till exempel med speciella ljusfilter.
 

12. Var kan jag fÄ mer information om CEP?

Eftersom CEP Àr ett sÀllsynt tillstÄnd kommer de flesta allmÀnlÀkare att ha liten erfarenhet av sjukdomen. Dermatologer och hematologer trÀffar de flesta personer med CEP och konsulterar vanligtvis porfyrispecialistcentra som finns i de flesta av Europas lÀnder.
Om du oroar dig för risken att överföra sjukdomen till dina barn, kan du fÄ remiss till genetiker eller porfyrispecialistcentrum för information.
InnehÄllet pÄ denna webbplats Àr baserat pÄ ett samförstÄnd som överenskommits mellan porfyrispecialister i Ipnet.
Det finns mÄnga andra informationskÀllor om porfyri, mÄnga tillgÀngliga pÄ internet, men betÀnk att de inte nödvÀndigtvis har validerats av porfyrispecialister.
Patientföreningar kan vara en bra kontaktpunkt för information, nÀtverk och stöd. Porfyripatientgrupper i olika europeiska lÀnder Àr upprÀknade pÄ Ipnet:s hemsida och pÄ webbplatsen för Global Porphyria Advocacy Coalition (GPAC).

Reviderad: Juni 2021.
Översatt till svenska av Porfyricentrum Sverige i november 2021.